Idag fick Cocos och Panda följa med mig när vi satte på sommardäck på bilen, dels för att det är bra träning att följa med in på en sådan verkstad där det slamrar och pyser och luktar konstigt och är fullt av konstiga apparater (snöslungor, gräsklippare och allt däremellan). Dels för att delar av familjen märkligt nog tycker det blir lugnare hemma med bara de vuxna.
Men ingenting verkar i alla fall bekomma “Rummel & Rabalder”. De är bara glada och nyfikna, nästan lite för glada, så träning på att sitta still medans vi väntade var välbehövlig och de sköter sig ganska bra även när de är båda tillsammans. Det är alltid lite mer utmaning då eftersom dom lätt spelar upp varandra.
Jag älskar deras huvuden med rena fina drag, välutvecklad underkäke där man ser en haka och inte bara ett tomt hål mellan jättelika läppar. samt mörka ögon med strama ögonlockskanter och goda proportioner i huvudet.
Panda har ett sötare uttryck och ser lite mer uppnosig ut, medans Cocos för tillfället har ett lite mer maskulint huvud, hon påminner riktigt mycket om Lilleman som ung, och jag tror att Cocos kanske får det bättre huvudet när de växt färdigt om ett par år. Det får vi se 🙂
Ja och lite andra bilder blev det också förstås, för vi gick ju en liten tur i stadsmiljön också.
Och jag börjar äntligen bli klar med alla installationer mm och har fått leka lite med datorn igen. Det kliar lite i fingrarna efter det långa uppehållet och bubblar av idéer till “newfpyssel”, eller ja, pyssel är kanske lite i underkant. Förhoppningsvis har jag lite prover att visa upp redan i helgen av sådant jag kommer att sälja =)
Krambjörnarna och jag 